Trapped like a mouse...

 

 

 

Ibland får jag höra att jag är stark eller att det är starkt gjort att förlåta någon som sårat så djupt, men det är ett stort missförstånd. Jag får vara svag för jag har lärt mig att bli beroende av Gud. Det är nämligen han som är min styrka, vilket betyder att jag inte behöver vara stark i mig själv. Däremot tränar jag mig i att stå fast när jag har bestämt mig för något och inte alltid följa mina känslor och låta besvikelser styra mitt liv.

Jag möter då och då människor som har fastnat i besvikelsens fälla. För det är en fälla. Man kan tro att man är fri men det är man inte om man bär runt på en massa besvikelser i livet. Besvikelse på människor eller på Gud. Det är som att vara en mus som har fastnat med svansen i en råttfälla. Man kan röra sig en aning fritt men sitter ändå fast. Besvikelsen målar in oss i ett hörn som gör det omöjligt att komma vidare. Genom vår klagan bygger vi upp en fasad som hindra Gud från att hjälpa oss. Vår attityd stöter bort honom och han känner sig inte välkommen i den atmosfär som vi sprider omkring oss.

Om du som läser detta mår dåligt och kanske har gjort det under en längre tid så vill jag bara att du ska veta att du har mina fullaste sympatier och mitt medlidande. Jag vet vad lidande innebär. Tro mig. Jag har själv varit på djupaste botten och önskat att jag sluppit leva. Men jag vet också att det finns en väg vidare och jag tror att en av nycklarna till att ta sig ur mörkret är att släppa sina besvikelser och alla sina frågor om varför. Vi måste komma till en punkt där vi kapitulerar inför Gud och bekänner honom som Herre oavsett hur våra liv ser ut. Vi måste erkänna att vi inte förstår vad som händer men att vi bara får lita på Gud. Vi måste komma till den platsen där vi börjar bekänna att Gud är på min sida, att han bryr sig om mig och vill mig allt gott trots att jag står mitt i lidandet. Denna ekvation går inte ihop. Nej, jag vet det. Det är därför det är så många som inte tar sig till den platsen för vi vill hellre få svar på våra frågor än att börja tacka Gud när vi inte kan se varför vi ska tacka honom.

När vi mår dåligt och livet går oss emot ligger det i vår natur att klaga och gnälla men vad händer om jag gör tvärtemot vad jag känner? Vad händer om jag börjar välsigna en person som fullständigt trampat på mitt liv? Vad händer om jag börjar be för den som sårat mig djupast? Vad händer om jag börjar prisa och tacka Gud för att han är god och kärleksfull och bara vill mig väl fast jag just nu lider? Vad händer om jag vågar börja tro på Bibelns ord om att Gud har kontrollen trots att mitt liv har kraschat?

När tacksamhet byter plats med klagan, när välsignelse byter plats med förbannelse och när lovprisning byter plats med gnäll frigör du Guds händer till att nå fram till dig. Då kan han börja läka dig för att du har tagit ner garden och släppt honom nära. Sanningen är den att när sann tacksamhet tar plats i ditt inre förlorar besvikelsen all sin kraft.

Börja redan nu. Låt dina ord och dina tankar få en ny vokabulär. Låt ord av tacksamhet komma över dina läppar. Låt Gud just nu får starta en läkeprocess i ditt inre. Håll fast vid Guds löften varje dag och låt inte besvikelsen få styra dig längre. I dag får du ta ditt första steg mot inre läkedom, en läkedom som kommer steg för steg till följd av att du bestämt dig för att byta ut besvikelse mot tacksamhet.

 

På detta sätt har Gud läkt mig och gjort mig fri. Han vill göra samma sak för dig.

I refuse to be trapped like a mouse!

 

 

 

 

 

 

Anna Lindblom
2014-05-01 @ 23:00:31

Så fint skrivet! Tack!

Svar: Tack för att du uppskattar det jag skriver. Det värmer 😊
Marita Orevi




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

powerforpurpose.blogg.se

Livet med Gud är ett äventyr som du inte får missa. Vi är skapade till att leva i gemenskap med honom som hela tiden gör nya vägar och ger nya uppdrag. Och kom ihåg: Don't look back. You're not going that direction.

RSS 2.0