Om att gå på stan med Jesus

Idag efter jobbet träffade jag min vän polisen och en nyvunnen vän från Hudik nere på stan. Vi hade bestämt träff för att gå ut och berätta lite om vår tro genom att be för sjuka. För det är ju så att när man har upptäckt något så underbart som att få leva sitt liv tillsammans med en levande Gud vill man gärna dela med sig av det. Vi träffades på gågatan i vår lilla stad och gick en sväng. Min vän polisen kände att vi skulle gå in i en galleria och där stötte vi på ett gäng ungdomar som vi började prata med. Jag frågade tjejerna som stod där om någon hade ont någonstans. En tjej hade smärta i ryggen så jag frågade om jag fick be för henne vilket hon gick med på men hon var väldigt fundersam. Jag la min hand på ryggen utanpå hennes tjocka täckjacka. Jag kände själv hur Guds närvaro kom och det gjorde tjejen med i form av värme som strömmade in i hennes rygg. Hon blev väldigt tagen, tårögd och funderade vad som hände. Smärtan försvann och jag berättade om den Gud som älskar henne gränslöst och som visar sin kärlek mot henne på detta sätt.

Jag frågade de andra om någon hade ont. Kompisarna sa till en kille som de visste hade ont i hela kroppen men han var väldigt tveksam och visste nog inte riktigt vad han skulle tro om detta. Jag pratade lite med honom och tillslut fick jag ta hans hand. Jag bad med hörbar röst en enkel bön om att Gud skulle ta bort värken i hans kropp och Guds kraft kom över honom så påtagligt att han till slut reste sig och sprang ut. Men han kom tillbaka lika fort och då var han helt smärtfri. Så fantastiskt!

Sedan vände jag mig till några av tjejerna igen och frågade om de ville att vi skulle be för något särskilt. En av dem hade jobbigt i skolan. De andra ville inte nämna något särskilt men jag sa att när jag nu ber kan ni tänka tyst på det ni behöver hjälp med så ser Gud det. Tillsammans med de 6-7 tjejerna och en liten kille som dök upp ställde vi oss i en ring och tog varandras händer och jag bad att Gud skulle fylla deras behov. Detta blev en så vacker stund. Tänk att få stå mitt inne på gallerian och be till himmelens Gud för några tonårstjejer som inte har förstått hur underbara och älskade de är i Guds ögon. Att få ge lite kärlek så här enkelt är så dyrbart. Min vän polisen bad för några andra ungdomar också som Gud rörde vid och senare fick min vän från Hudik be för en kille som skadat revbenen och han bad också bort tandvärk på en tjej. Så härligt att se hur Gud använde oss var och en.

Jag åkte hem mycket tacksam till Jesus som gick med oss på stan och lät det ljus som är tänt i oss få lysa ut till andra människor. För det är ju så att Gud har tänt sitt ljus i våra hjärtan för vi ska lysa. Inte tänder man ett ljus och sedan döljer det. Nej man sätter det i ljusstaken så att hela rummet lyses upp. På samma sätt är det med det som Gud har lagt ner i ditt liv. Låt det synas. Låt det märkas. Låt det lysa klart. Det finns en hel värld utanför dörren som väntar på att få höra hur värdefulla, underbara och älskade de är.

 

 

 

 

 

Johan
2016-02-24 @ 13:38:06

Hej Marita!
Härligt att läsa om detta.
Allt gott!
/Johan

Svar: Tack Johan!
Marita Orevi




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

powerforpurpose.blogg.se

Livet med Gud är ett äventyr som du inte får missa. Vi är skapade till att leva i gemenskap med honom som hela tiden gör nya vägar och ger nya uppdrag. Och kom ihåg: Don't look back. You're not going that direction.

RSS 2.0